Nää jag är inte bitter...

Planen för idag vara att komma igång med intervalljobben, om underlaget skulle tillåta. Men jag kom mig inte ens ut med hästen ur stallet, för den högra framskon hade vridit sig så pass att det kändes inte som ett alternativ att fara ut med Hypra. Jag ringde min hovslagare och rådgjorde med henne, om hon hade tid att komma tidigare än nu på tisdag, men hon hade fullt så då beslutades det att plocka av skon och för att Hypra inte skulle bli låghalt så tog jag av den vänstra framskon också. Just nu känns det så bittert, men Hypras hovar har samtidigt växt som ogräs så att det skulle bli något problem med skorna är inte helt otippat. Är sju veckor sedan hon skoddes sist så det blir nu att gå ner på sex veckor istället. Man lever och man lär hela tiden.

Det som var och det som komma skall.

 

Hade ju tänkt göra en nystart på bloggen med först en årskrönika och sedan följa upp det med att skriva om tänket,upplägget, drömmarna och målet med 2015. Har läst mina favorit bloggare, inom helt andra discipliner än vad jag håller på med visserligen, men jag anser att man kan hitta inspiration överallt! Gemensamt för dessa bloggare är fokus,planering, målmedvetenhet och resultatfokuserande. Så i mitt huvud har jag knepat och knåpat ihop något att sätta på pränt om vad jag vill att jag och min häst ska uppnå detta år. Så hinner det gå fyra dagar in på detta 2015, det blir söndagen den 4/1 och jag och Hypra ska ut på vårt sista skritt pass innan det på måndagen skulle vara dags att dra igång med konditionsträningen igen. När jag hämtar henne i hagen så vill hon först inte komma till grinden, vilket hon inte heller gjort gången innan när jag skulle hämta henne, annars är Hypra en häst som börjar gå mot grinden direkt hon ser att man för att ta in henne, eller så kommer hon direkt man ropar. Bara det gav mig en känsla av att något inte stod rätt till. Väl inne i stallet så ser jag att hon har ett rostfärgat näsflöde och jag ringer till Ann-britt som äger stallet och ber henne komma ut och titta. Hon konstaterar att ena polypen är svullen samt satt Hypra är svullen bakom ganascherna. Det kändes bara så jävla typiskt, att precis när vi ska komma igång på allvar för denna säsong så händer detta. I bakhuvudet låg att det kanske var något som kom från viruset vi haft i stallet då Hypra tidigare fått feber en vecka, så jag ringde veterinären följande dag. Två besök blev det totalt, men något riktigt svar fick jag inte mer än att det var spottkörtlarna som varit svullna och att hon hade en lättare inflammation i svalget. Troligen var detta något som viruset orsakat så det blev metacam plus vila.

 

Men nu är vi åter igång! Skrittade henne en vecka och nu har hon joggats i snart två veckor. Tummar och tår håller jag för att denna gång så ska vi få vara friska och hela fram tills det är dags för kval!


Underbar dag<3

Idag så var hjärtat helt ledig så vi unnade oss en heldag inne i Övik. Strosade runt i diverse butiker, kollade på allt från möbler till skotrar och bilar. Blev farligt sugen på att köpa en Audi A3 Sportsback....mums! Fick provköra en bil ur den serien, vilken skön bil att köra och vilken väghållning...helt underbar! Men det känns som lite fel läge att köpa en sådan då vi behöver en kombi och det är ju vad jag har i min Saab 93 TDI sport kombi, som dessutom är en bra bil att dra med., Audin är bara en halvkombi. Och sen har hjärtat fått ett bra erbjudande om en Skoda Scout som vi kan få köpa loss om ung 2 år...så Saaben får nog hänga med ett tag till=).
Sen på hemvägen blev det kaffe hemma hos ett par vänner till hjärtat, mycket prat o skratt. Och nu i skrivande stund så sitter jag, hjärtat och hans kompis Nicklas och kikar på dekaler till formulan(skoter). Måndagsmys;)
Imorgon blir det att åka upp till Lycksele för personalmöte och hälsa på Hypra och min underbara xtra familj ute på Berglunda=)
Ska bli bättre på att lägga ut bilder, får nog ta och låna med mig hjärtats kamera imorgon;)
Må gott! Och ta vara på varandra. Tänker på Er alla som drabbade i lägenhetsbranden på Brännbergsvägen<3
 

( Min garderobsblomma som valde att blomma lagom till min födelsedag den 23/4)

Ingen vila, inga ursäter!!

Körde för någon vecka sedan Sjukhusdieten, vad den är och vad den exakt gör finns att läsa här:
http://www.familjeliv.se/Forum-11-258/m42940419.html
 
Gick ner 3,4 kg med den och kände mig piggare och fräschare i kroppen! Efter det så har jag inriktat min kost mot LCHF, inte den strikta varianten, men att iaf skära bort mer kolhydrater. Har i ärlighetens namn gått sådär, men inga ursäkter mer det är bara att se till att göra det bättre!
Motionen har sett ut så här:
Onsdag14/8: Promenad ca 25 min
Torsdag 15/8: Promenad med stavar 4,5 km
Fredag 16/8: Zumba Live DVD 55 min
Lördag 17/8: Promenad ca 25 min
Söndag 18/8: Zumba Flat Abs DVD 20 min, plus 11 min av Zumba Express 20 Minutes DVD
Tänkte även ta en promenad ikvll för att möt hjärtat när han slutar jobbet.
 
Ingen vila och inga ursäkter!!

Något nytt

Jag vet inte, men jag måste göra en hel del ändringar i mitt liv, få bort den dåliga energi jag dragit på mig och föra in mer av det som gör mig glad och det som ger mig glädje och positivenergi. Även ta itu med det som är jobbigt att komma igång med som tex min träning och viktnedgång. Min vilja med det lilla extra jävlaranamma måste plockas fram och fokuseras på det jag vet att jag innerst inne vill och kan förändra. Jag har låtit mycket dra ner mig, bland annat min mystiska heshet som huserat i min hals i fyra veckor nu...men nu har jag bokat ytterligare en läkartid(!) för att få min remiss till Öron näsa hals, så jag kanske kan få svar på vad det är och vad som går att göra åt det.
Sen så vill jag börja skriva igen, ta fram min kreativitet och skriva ner de berättelser jag har i mitt huvud, hade en stor passion för det större delen i mitt liv, men de senaste åren har de fallit bort mer och mer...=( Rita och sticka, utveckla och förbättra. Bli en ännu bättre flickvän till mitt hjärta, hans kärlek och stöd är en utav de grundstenar jag står på, precis som mina underbara vänner.

Läser och låter mig inspireras av Tyra Sjöstedt och allt hon går igenom med sina hästar och sin utbrändhet, mycket nyttig läsning om både livet annat, jag ska också bli modig och vilja och våga mer.

Detta var en del av det jag ville säga. Nu ska jag läsa näst sista delen i serien om Sanningens Svärd!
Ha en fin onsdag kväll!

Härligt härligt, men farligt....

 
Idag var det dags för drögning igen. Först ut var Ruben, och han skötte sig bara fint, tyckte väl att det var skönt att ta det lite lugnt i skritten haha;) men hade fin trav, och det syns att han tagit ihop i hull under vinterträningen och att psyket vuxit, känns lovande för hans del!
Hypra var lite skvättig, hon hörde ljudet från skogsmaskinen och eftersom det var farligt vid förra tillfället hon drögades, så var det lika farligt nu! Dock gick det fint i vänster varv, och Anna berömde att hon breddade ännu finare bak och det känns fint att höra och att även kunna se det själv. Men i höger varv så gick hon super spänd in i första kurvan på banan runt åkern. Så hon fick göra halt och och stå tills hon sänkte huvudet och blev avslappnad. När hon fick börja gå så bröt hon ordentligt till vänster och försökte komma undan det "farliga" så gott hon kunde, men jag ställde henne tillbaka åt höger och hon fick gå ställd så en liten bit tills jag kunde se ett någorlunda avslappnat uttryck i hennes ögon, MEN jag fick upprepa detta i alla fyra varv i höger varv! När denna damen bestämt att något är farligt, så är det farligt! Tydligt är ju att det är mycket jobb att få hennes högra hjärnhalva att acceptera allt som den vänstra gör. En utmaning men vi tar det en dag i taget=)


Modig

Idag så blev det uteritt så att Ruben och Hypra skulle få spana in den "läskiga" skogsmaskinen dom hörde i fjärran igår på andra sidan vägen. Vi tog repgrimma och ledrep under tränsen för att ha nödbromsen i beredskap ifall dom skulle få panik. Vädret var strålande och det visade sig våra hästar vara också! Först stannade vi på avstånd från maskinen som plockade timmer vid sidan av vägen där vi skulle rida, så att dom skulle få ta en titt på den på håll. Sedan red vi närmare, stannande, närmare, stannade tills vi stod bredvid där den var och arbetade, lät hästarna ta in allt, alla ljud, att den rörde sig osv. Sedan när vi såg att den skulle upp på vägen och lasta av så red vi iväg och lät hästarna ta in att nu kom ljudet bakifrån. Det gick bara bra, men de avskalade stockarna som låg framför en blå pickup, dom var livsfarliga! Hästarna stannade och stirrade, sedan med försiktig uppmuntran så gick båda fram och luktade på stockarna=) Duktiga små!! Ruben luktade på bilen på hemvägen och Hypra tyckte att skogsmaskinen var mer läskig nu när hon hade sin högra sida mot den, så det känns som att det är hennes svagare sida att ta intryck på. Men bara att jobba på det och man kan inte annat än känna sig nöjd när två 3-åringar som inte har mycket erfarenhet ändå kan finna trygghet i varandra och oss ryttare, och som förstår det vi lärt dom med att titta på det som är farligt och inse att man kan tycka det är läskigt, men man behöver inte få panik och sticka så fort man konfronteras med något farligt.

Kärlek till våra små hjärtan!


One small step...

Uppehåll haha vad kan man säga mer än att jag är en mästare på det!

Idag så var det iaf drögning på schemat för Hypra! Skulle egentligen ha blivit av igår, men det blev det inte för att Hypra hade blivit sparkad eller lyckats trampat sig själv vid bus eller bråk, så hon hade en ytlig rispa på insidan höger bak och ett litet punkteringssår på utsidan, lite varm o pyttelite svullen så jag tog bara ut henne på tömkörning och kollade så det inte fanns någon hälta, men det gjorde det som tur var inte! Lite stel var hon, men det är hon lite överlag jämt, skulle behöva ta hit equieteraputen snart igen så han får känna igenom henne och mjuka upp henne. Så det blev som sagt tömkörning för henne och en tur drögning med stallkompisen Slotts Ruben istället, han var så fin och duktig! Anna hade bett mig motionera henne och Mats fina springare och det tackar man ju inte nej till=)

Men idag blev det av med´drögningen och Hypra hade energi för 3 hästar! Hon skrittar inte utan det liknar mer powerwalk för häst! Sen har jag nu lagt in travinslag i drögningen och det älskar hon, inte brydd att hon har stötting och däck efter sig....! Men skötte sig gjorde hon fint, förutom att hon blev rädd när det knäckte i träden pga av att temperaturen kröp neråt och att dom var och lastade timmer på andra sidan vägen, så hon kröp ur skinnet mer än en gång, men tillslut stannade jag helt så hon fick lyssna och litegrann inse att det inte var något som var på väg att döda henne. Anna var med och red efter oss med Ruben och det gick bra, men han blev änn mer stressad över ljudet när vi väl kom in i stallet...:/

Kval lutar det åt i mitten av April, så nu har vi ett mål att sikta mot! Så nu höjer vi allvaret i träningen. Min lilla tjej ska nu ta klivet mot att tävla på riktigt!


<3

Är i Uberg hos kärleken ett par dagar nu och Hypra är i trygga händer hos min underbara vän Anna, som ställer upp för mig till 100%. Jag vet inte vad jag skulle göra utan henne eller vad jag ska göra för att återgällda allt hon ger och gör för mig.

http://youtu.be/rnztMhtUF6o
Till dig min Anna=)

Det går neråt

Gått en vecka med Viktväktarna och minskat med 2 kg! Känns som en bra början :-)
Gäller att hålla i detta nu men jag har gett mig fan på att det ska gå!

ska strax iväg o träna Hypra. Efter det blir det att sova eftersom jag har jobb vecka, jobbar fyra nätter denna vecka. men jag hoppas hon inte är varm på vänster framkota, vet ej vad hon gjort, är fräsch i aktion och har ej ont när man klämmer o känner.... kanske kommer från något bus i hagen....aja på med kläder och iväg!




Duktiga Hypra

Tömkörde min fina tjej med loksele och släpskaklar (ihopknutna björkslanor) igår. Var andra gången i sitt liv hon bar loksele, men det märktes inte. Blev ett varv runt åkern sedan spenderade vi resten av passet på ridplan. Övade på att svänga både snävt och stort så hon skulle få känna skaklarna mot benen. Varierande mellan skritt och trav. Hypra var så glad att hon skummade rikligt kring munnen:-) Rörd och stolt blir man över sin duktiga lilla märr!





Hallå hej!

Länge sedan en uppdatering nu, men det har inte varit så mycket att skriva om egentligen då det bara varit otur med det mesta för mig och Hypra. Efter premien så låg ju planerna i att få till en planering över hur vi skulle lägga upp träningen med hästarna, men naturens beslut med att vänta med snön gjorde att våra träningsvägar frös och blev superhårda, vilket gjorde dom oanvändbara. Men eländet tog inte slut där. Hypra blev broddsparkad av hagkompisen Primula, säkerligen genom att hon brukar provocera Pripps ganska mycket, så Primula fick nog och gav igen helt enkelt. Ett ordentligt sår på vänster has och punkteringsår på insidan högerlår. Såret på höger benet ledde till att hon nästan fick lymfangit, så det blev veterinärbehandling och penicillin och metacam i ca 10 dagar. Under dessa dagar hann det dessutom dyka upp fler sår, några som Hypras lyckades göra själv plus några fler från pripps, så vi tog beslutet att dra av Primula bakskorna. Och på det så fick Hypra nästan gaskolik, så det blev en natt av promenader och övernattning på Trevnaden! Min lilla märr har inte haft den bästa start på vintern kan man ju lungt säga. På den positiva sidan är dock att hon vuxit och kommit upp i snart 145 cm i manken! Tänk att förra hösten var hon "bara" 131 cm! Min lilla tjej håller på att bli stor!=)
Nu ligger siktet mot våren att kunna kvala då och sen i augusti då det är försök till Kriteriet! Mamma mia!!!!
Närmast ligger att få igång Hypra för träningen igen och laga lokselen jag fått så vi kan börja med drögning och annan skritträning! Hypra har varit en riktig pissmärr på sistone, tror hon bär på mycket frustration och överskottsenergi.
Håll tummarna för oss!

Idag så har man även varit på besök hos Alfon Öberg som är uppfödare och ägare till ett av sveriges vinstrikaste kallblods ston, självaste Måntoddan! Underbar man med en tillika underbar fru! Blev mycket travsnack och gofika! Gud vad man lär sig i sällskap av den gamla sortens hästkarlar! kommer bli fler besök hos den mannen!

Avslutar detta inlägg med att tacka mina kompanjoner Anna och Mats som tar hand om Hypra medans jag är borta! Kramar och stort tack till ER!!<3

 
(Bilden föreställer Alfon och Måntoddan. Lånad från Öviks allehanda)

You and me forever...

Idag den 10/10, klockan 10 exakt, befann jag mig på Lord Emmoth Tattoo här i Lycksele. Då skulle äntligen mina många års funderingar på att tattuera mig bli verklighet. Motivet som nu sitter på min vänstra vad är en fransklilja med underbart vacka rankor bakom. Det gjorde inte ont, sved och brände lite men var en behaglig upplevelse. Emmoth är mycket duktig och jag går redan i tankarna om att planera in fler sittningar. Motiv har jag på lager så det räcker...hehe.

Hypra fick gå på släp igår då hon fått håravfall där gjorden ska ligga på både höger och vänster sida bakom frambenen., och vad vi tror är ett getingstick just bakom håravfallet på högersida...men knölen hade spruckit igår så jag rengjorde först med vatten och jodopax, sen sprayade jag med blåspray och idag när vi var dit och lunchade så såg det betydligt bättre ut=)
Måste verkligen ta kort på henne fightingface någon gång! Hypra går verkligen all in när det gäller träning, oavsett om hon går på släp eller framför vagn=)
Idag så fick dom flytta in in vinterhagen, så jag och Anna har halmat upp, flyttat saltstenshållaren och vattenbaljan. Senare ska vi dit och fodra kväll, då ska jag pussa mer på mitt hjärta!

Höres...

 

Premiedagen 24/9

Ja, då var det då kanske dags att skriva lite hur jag upplevde den 24/9 då Hypra och hennes stallkamrat Slotts Ruben klarade sitt premielopp.

Lastningen på Trevnaden gick bara bra. Hypra passade på att stretcha lite som en katt innan hon skulle gå på, upp med rumpan i vädret och ut med frambenen! Sen var hon redo att kliva på=) Själva resan ner till Umeå gick utan problem, hästarna skötte sig bra vilket kändes mycket skönt. När vi väl kom fram till Umåker så lastade vi ur och bar in sakerna i gäststallet. Jag och Anna hämtade nummerlapparna medans henne sambo Mats höll koll på hästarna. Efter det så ringde jag min kusk Annsofie Bergfelt för att meddela när jag ville att hon skulle värma Hypra. Men det visade sig att hon var inte vid banan men skulle skynda sig dit, Anna i sin tur fick inte tag på Micael Melande som skulle köra åt henne, tror ni stessfaktorn steg eller????
Men Melander dök upp och efter Anna pratat med honom så selade vi på hästarna för att ha dom redo. Min kusk blev dock sen så Melander for ut med Ruben, Hypra blev stel som en pinne och jag såg hur stressad hon blev! Vilket tyvär gjorde mig stressad också:( Anna frågade om jag ville fara ut med henne och skritta på plan men jag kunde knappt svara och när jag väl gjorde det så lät jag sur och otrevlig. Bad snabbt om ursäkt men jag kände mig inte i rätt sinnestämning för att köra min egen häst just där och då. Som en räddande ängel dök så Annsofie upp och det var bara att släppa lös Hypra och ge Annsofie direktioner påväg ut till banan. Väl ute på banan så skötte Hypra sig bra överlag, blev lite rädd för lastbilen som vattnade banan, ropade efter Ruben och hoppade för en skugga. Värmningen i sig pågick i ca 10 min innan första kval/premieloppet skulle gå. Hypra fick bra beyg av Annsofie efter värmningen, hon sa att det var en fin liten märr som hade lätt för sig=)
Efter sedan en kvart så var det våra hästars tur att ge sig ut på banan igen och nu var det verkligen allvar. Dom värmde åter igen fint, och gick sedan in i startvolten med varmbold i volten framför, och innan man visste ordet av så var dom iväg. Sida vid sida låg dom in till första kurvan, DÅ kom en galopp för Hypra. Hon ställde sig snabbt och tog sig igenom första kurvan och då kom en till galopp på bortre långsidan!! Jag kände mig helt överkörd för jag visste att om hon så ens bara tog ett galoppsteg med fram eller bakbenen efter det så skulle hon vara diskad. Ruben varvade på 1.59 annonserades det i högtalarna och Hypra kom en bit bakom.Jag ville bara dö jag var så nervös!! Ett varv till tog dom sig runt och när Hypra kom in i upploppskurvan så brast det för mig, jag grät som ett barn, det blev bara för mycket för mig. Vid målgång så var det bara att skärpa till sig lite för att ta emot henne när hon kom av banan. Annsofie grattade mig och sa att efter andra galoppen så hade hon bara kört på säkerhet, första varvet hade gott på 2.04 och hon kom i mål på 2.06.1.
Det gick som inte att ta in allt utan när Annsofie hjälpt mig att sela av vagnen och man började ta av selen och sätta på svettäcke i väntan på att resultaten skulle annonseras i högtalarna. Och när resultaten väl kom så brast det igen och tårarna rann. Jag kramade Hypra och grät mot hennes hals. Det var en sådan lättnad och jag kände en sådan stolhet att mitt hjärta nästan brast. Hypra har inte haft den bästa starten som 2-åring med lång västperiod och egentligen bara tränats ordentligt sedan midsommar. och så går hon ut och gör en bra tid trots två galopper......!! Fina älskade Hypra!
Behöver jag säga att resan hem kändes så lätt=)

Finaste<3

Lånar bild från Annas blogg på våra fina hästar!

RSS 2.0