Sitter just nu och lyssnar på The Poodles och låten som fick namnge detta inlägg; Cuts like a knife. Love it, rocking och låter som gruppen gjorde på första skivan, men snäppet bättre i mitt tycke!

Imorgon fyller denna bloggerska år, jahapp ännu ett år passé. Förra året var fyllt med tunga besked, smärta, tårar och avsked. Jag gick ner mig till den nivån att jag ville inte leva, men jag ville inte ta livet av mig heller, ville inte orsaka mina vänner och familj den smärtan det skulle innebära. Men här står jag nu snart ett år äldre och inser vilken styrka man måste besitta för att gång på gång resa sig och ta sig vidare, och hur viktigt det är att omge sig med männikskor som ger bra energi och som kan och orkar säga det ingen annan vågar eller vill säga. På det planet har jag varit väldigt lyckligt lottad!
De fyra första månaderna har inte varit någon större höjdare, men jag har världens bästa inneboende som alltid lyssnar och finns för mig och sen så fick jag turen att gå en fackligkurs på Medlefors i Skellefteå där jag fick träffa människor som lyfte mig till en högre nivå på bara två veckor! Och efter ha läst klart Nikki Sixx bok så fick jag mig ett välbehövt " wake up call".  Kommer återvända till den boken för stöd när jag kommer in i mina tunga perioder, som den jag går igenom just nu och stirra sorgen och smärtan i vitögat och säga; " THIS IS GONNA HURT!"

Puss ljuva själar

Bilden från cinderella i maj förra året


Albin på bete sommaren -10